En tidsresa genom 200+ datapunkter om hur svenska folket prioriterat och konsumerat under 2023
Varje vecka delar jag fem snabba fakta om hur människor tänker och fördelar sina resurser – tid, pengar och energi. Detta gör jag genom att lyfta fram siffror från aktuella undersökningar och offentlig statistik som väckt mitt intresse. Resultatet är ett nyhetsbrev för den nyfikne.
Idag är dock utgåvan speciell. Vi tar en tillbakablick på det gångna året och de datapunkter jag har delat. Vi stannar till vid några siffror från varje månad på en snabb resa genom prioriteringar och stämningar som präglat 2023.
Att stanna upp och se på det som passerat ger perspektiv. Mitt hopp är att denna läsning ska inspirera till reflektion över året som förflutit och ge tankar inför det som kommer.
“Memory is like patches of sunlight in an overcast valley, shifting with the movement of the clouds. Now and then the light will fall on a particular point in time, illuminating it for a moment before the wind seals up the gap, and the world is in shadows again.” ― Tan Twan Eng
Här är siffrorna som beskriver 2023:
JANUARI
När vi välkomnade det nya året hade Sverige redan grillats över inflationsbrasan under hösten 2022, vilket återspeglades i hushållens planer och prioriteringar:
42% av svenskarna tänker förändra sin privatekonomi i år. Vanligast är planer på att minska sin konsumtion (av t ex kläder, möbler/inredning och hemelektronik), följt av ökat sparande samt att använda billigare matråvaror och köpa efter säsong. Färre än 10% säger att de tänker laga mer mat eller baka själv, respektive göra färre restaurangbesök. (Källa: PwC / Kantar Sifo)
Rörliga bolån har åter blivit det mest populära valet bland de som tecknar nya lån eller omförhandlar befintliga. På ett år, från november till november, har andelen nya bolån med rörlig ränta ökat från 46% till 68%. Under samma tid steg den genomsnittliga räntan för dem från 1,38% till 3,21%. (Källa: SCB)
FEBRUARI
De ekonomiska förändringarna drabbade inte alla lika. Majoriteten klarade sig med mindre justeringar, medan andra tvingades till större förändringar. Att de ekonomiska realiteterna ser olika ut för olika grupper är ett tydligt och genomgående tema under året:
Har den höga inflationen påverkat hur du konsumerar? 84% svarar ja på den frågan. Men hur mycket? Det kanske egentligen är mer intressant. 63% uppger att de ändrat sitt konsumtionsbeteende ”lite grann”. Bara 16% svarar att de ändrat det mycket och 5% väldigt mycket. När det gäller hur matinköpen förändrats är mönstret liknande. Åtta av tio har gjort förändringar och merparten av dem väljer svarsalternativet ”Ja, lite. Jag är mer prismedveten och gör fler prisjämförelser än tidigare”, framför formuleringar som beskriver större förändringar. (Källa: Swedbank och sparbankerna / Kantar Sifo)
MARS
Konsumtionsmönster och vanor av alla möjliga slag påverkades av kostnadsläget. Vi ändrade vad och hur vi handlade, och utforskade diverse sätt att spara pengar:
Dagligvaruhandelns försäljning ökade 9% i februari, jämfört med samma månad ifjol. Men eftersom priserna ökat mer än dubbelt så mycket, innebär den prisjusterade utvecklingen en kraftig nedgång (-12%) i takt med att kunderna fortsatt köpa färre och billigare produkter. (Källa: Svensk Dagligvaruhandel)
Fyra av tio konsumenter uppger att de köper mindre av färska grönsaker, till följd av ökade matpriser. Andelen är större bland hushåll med låg inkomst. (Källa: Livsmedelsverket)
I spåren av ökade levnadskostnader uppger ungefär var sjätte person att de duschar mer sällan. (Källa: Apotek Hjärtat / Kantar Public)
APRIL
Även om det var en begränsad del av befolkningen som upplevde att de behövt sänka sin levnadsstandard mycket, så var det ändå många som kände oro över ekonomin – inte minst bland yngre:
Varannan person säger att de sänkt sin levnadsstandard väldigt lite eller inte alls det senaste året. De som anger att de sänkt sin levnadsstandard mycket utgör 14%. (Källa: ICA Banken / Kantar Public)
Ungefär var tredje person uppger att de mått dåligt över sin ekonomi det senaste året. De vanligaste orsakerna inkluderar saldot på kontot, mediebevakningen, otillräckligt sparande och att ha spenderat mer pengar än planerat. Bland unga 18-29 år är det fler: 39% av unga män och 60% av unga kvinnor säger sig ha mått dåligt. Här är social press att spendera mer än vad som var tänkt också en vanligare anledning. (Källa: ICA Banken / Kantar Public)
MAJ
Trots att många stramade åt sin ekonomi fanns det på befolkningsnivå ändå oväntat stort utrymme för en del utgifter, som många säkert gissat skulle ha dämpats snabbare och tydligare:
Trots ökade levnadskostnader lägger svenskarna mer pengar på rekreation och kultur jämfört med förra året. Enligt färsk kortdata var utgifterna strax före månadsskiftet cirka 6% över fjolåret, och konsumtionen låg därmed i stort sett på samma nivå som 2019. Detta kan tyda på att trots ökade utgifter för nödvändigheter prioriterar svenskarna fortfarande sin fritid och kulturupplevelser. (Källa: Swedbank Pay / Swedbank Research)
Under första kvartalet hade ett genomsnittligt hushåll en beräknad månadskostnad på 807 kr för media, vilket inrymmer allt från streamingabonnemang och gaming till bio och dagstidningar. Trots den ekonomiska oron var summan 5% högre än samma period förra året. (Källa: Mediavision)
JUNI
Färre betalade extra för ekologisk mat, fler tänkte ta utlandssemester – men hur många var det egentligen som oroade sig över att deras barn inte blev mätta? Efter en tids debatt om kring den frågan i media kom så småningom siffror på saken:
Hur vanligt är det att föräldrar oroar sig för att deras barn inte blir mätta på grund av att maten har blivit för dyr? Totalt är 8% av föräldrarna oroliga, varav 4% är mycket oroliga och 4% är ganska oroliga.(Källa: Novus, via SvD)
Försäljningen av ekologiska livsmedel fortsatte att minska under det första kvartalet. Kunderna köpte mindre volymer och bytte från dyrare livsmedel till billigare alternativ, till exempel från helt kött till billigare köttfärs. Totalt sett minskade försäljningsvärdet med 6% jämfört med samma kvartal föregående år. (Källa: Svenskt ekoindex)
Trots att höga priser och räntor har utmanat ekonomin, tänker fler att ta utlandssemester i sommar (28%) jämfört med förra året (21%). I en undersökning genomförd i månadsskiftet april-maj planerade hushållen att lägga i genomsnitt 16% mer på semestern i år jämfört med föregående år. Genomsnittlig semesterbudget för ett hushåll var 21 841 kr. (Källa: Nordea / Kantar Sifo)
JULI
En stor del av befolkningen tog semester, så även nyhetsbrevet och jag.
AUGUSTI
Olikheterna i människors ekonomiska förutsättningar fortsatte att skapa en mosaik av kontraster:
1,4 miljoner passagerare flög utrikes från svenska flygplatser i juli. Det är en ökning med 14% jämfört med förra året. (Källa: Transportstyrelsen)
Kronofogden har haft mer att göra. Under första halvåret tog de emot 609 000 ansökningar om betalningsföreläggande, 12% fler än samma halvår ifjol. Det samlade skuldbeloppet steg med 35% och antalet skuldsatta personer med 6%. (Källa: Kronofogden, via Expressen)
SEPTEMBER
Lika mångskiftande som höstens färger var siffrorna över hur svenska folket påverkas – och av vad:
31% uppger att de under senaste halvåret behövt använda sparpengar för att betala nödvändiga löpande utgifter. Bland yngre är siffran högre, bland äldre lägre. Ju äldre personen är, desto mer sannolikt är det att de känner sig trygga med sin ekonomi. Däremot känner över en tredjedel av de under 50 år stress och oro över sina finanser. (Källa: Swedbank)
Vilken kostnad tror du mest kommer att påverka din ekonomi de närmaste sex månaderna? Bland allmänheten är det 42% som anser att det är matpriserna, 32% att det är ränta, 14% elpriser (en markant minskning från förra året, då 28% valde detta alternativ) och 12% bränslepriser. (Källa: Retail Academics)
OKTOBER
I ett föränderligt ekonomiskt landskap påverkas inte bara vad som köps, utan också av vem vi köper det av och på vilka villkor:
Under Q3 köptes 323 846 begagnade bilar, 4% fler än samma kvartal 2022. Priserna sjönk en aning, men sedan våren 2022 har de sammantaget ökat med nästan 9%. Elbilar och laddhybrider har dock blivit billigare. (Källa: Kvdbil)
NOVEMBER
Höstmörkret tilltog – men kanske, kanske, kanske började svaga tecken på en ekonomisk ljusning skönjas?
Hushållens syn på ekonomin, den s k konfidensindikatorn, ljusnade en liten aning i november för andra månaden i rad – även om stämningsläget fortfarande betecknas som mycket svagt. Framför allt är det framtidsförväntningarna som stärkts jämfört med tidigare i höst. (Källa: Konjunkturinstitutet)
I oktober ökade den prisjusterade försäljningen i svenska matbutiker något jämfört med samma månad förra året, uppskattningsvis 0,1%. Detta är första gången sedan april 2022 som statistiken inte visar en minskning i fasta priser. (Källa: Dagligvaruindex från Svensk Dagligvaruhandel)
DECEMBER
Hushållens inköpsplaner inför julen har pekat på ett något återhållsamt firande. Hur blev det hemma hos dig?
För fyra år sedan var det en av tio som prioriterade att julmaten inte är för dyr, bland faktorer som kan vara viktiga i planeringen av julbordet. I år är andelen rejält mycket större, närmare fyra av tio. Lika många prioriterar att maten är svenskproducerad. Den andelen har sjunkit jämfört med de senaste åren, då ungefär hälften av de tillfrågade har angett detta som en prioritet. (Källa: Livsmedelsföretagen / Demoskop)
Kommer du att förändra hur mycket pengar du lägger på julklappar i år jämfört med ifjol? När allmänheten svarar på frågan är det 32% som säger att de ska spendera mindre. 55% planerar att lägga lika mycket pengar som förra året och 4% tänker köpa mer. 9% kommer inte att handla julklappar. (Källa: SBAB / Kantar)
Till sist, en nyårshälsning från mig
Jag hoppas att dessa små datakorn har gett dig perspektiv på det utmanande året 2023 och hur människor navigerar i sin användning av tid, pengar och energi. För mig tjänar de som en påminnelse om att vara nyfiken på både de stora mönstren och de små detaljerna.
Ekonomiska förändringar slår inte lika överallt, och våra reaktioner varierar. Vad vi ser som utfall beror på utsnitt och fokus. Nyanser uppstår från mer än bara demografi och socioekonomi; de speglar även skillnader i risktolerans, förväntningar om framtiden, sociala krafter, upplevd tidshorisont och andra psykologiska aspekter.
Jag tänker så här: Det finns värde i att betrakta bilden på avstånd och reflektera över de stora dragen. När vi lutar oss framåt och ser närmare, upptäcker vi samtidigt fler detaljer att fundera över.
Utöver insikter hoppas jag att årets nyhetsbrev också har erbjudit intressanta samtalsämnen och kanske några goda idéer.
Här är några kuriosa från året som åtminstone har fått mig att le – och samtidigt börja tänka:
Nära åtta av tio husdjur är försäkrade, och Sveriges hundar och katter har den högsta försäkringsgraden i EU. (Källa: Dina Försäkringar)
Cirka tre av tio anser att brownie är en kladdkaka, medan sex av tio inte håller med. En av tio vet inte. (Källa: 7-Eleven / Kantar Sifo)
Hur många har uppfattningen att de brukar betala räkningar i tid? 78% menar att de alltid gör det och ytterligare 14% svarar ”ofta". 3% svarar ”sällan” och 1% ”aldrig”. (Källa: Finansinspektionen)
Kan du gissa vilka de mest köpta produkterna i dagligvaruhandeln är, i antal räknat? Rätt svar: 1. Trisslott 30 kr, 2. Cloetta kexchoklad 60 g, 3. Arla mellanmjölk 1,5 liter (Källa: NielsenIQ via DN)
Har du någon gång känt obehag eller rädsla inför att köra in bilen i en automattvätt? Ungefär var tredje bilist svarar ja på den frågan. 6% svarar ”ja det gör jag ofta/alltid, men jag kör in ändå”. (Källa: Hållbar biltvätt / Yougov)
Med dessa rader vill jag önska dig ett gott slut på 2023 och ett gott nytt år. Låt oss hoppas på ljusare tider, på många plan.
Allt gott,
Henrik
PS. Missa inte nästa års första insikter – hoppa på och börja prenumerera redan idag!
”I hope that in this year to come, you make mistakes. Because if you are making mistakes, then you are making new things, trying new things, learning, living, pushing yourself, changing yourself, changing your world. You're doing things you've never done before, and more importantly, you're Doing Something.
So that's my wish for you, and all of us, and my wish for myself. Make New Mistakes. Make glorious, amazing mistakes. Make mistakes nobody's ever made before. Don't freeze, don't stop, don't worry that it isn't good enough, or it isn't perfect, whatever it is: art, or love, or work or family or life.
Whatever it is you're scared of doing, Do it.
Make your mistakes, next year and forever.”
– Neil Gaiman